Vaquita - det sista nödropet

Jag har en sorts inspiration just nu att blogga, tror att det är för att jag borde skriva på skolarbete istället.

Jag har sedan barnsben varit mycket intresserad om djur och natur, såg på Avara Luonto när andra kollade på Bolibompa och olika djur har alltid fascinerat mig. Jag försöker hålla mig uppdaterad på olika fronter speciellt angående oceanerna och deras välmående, med lite extra kärlek för späckhuggare (skyll på Free Willy). Så lite nu som då ser jag någon dokumentär, the Cove, Sharkwater, Blackfish för att nämna några och blir helt inspirerad och motiverad. 

Denna gång gäller det inte en dokumentär jag har sett utan nu gäller det uppdateringar gällande Vaquita. Kaliforniatumlare eller Vaquita är en mycket utrotningshotad art, man räknade med 50 stycken kvar i början av året, men oroliga mängder döda individer har sköljts upp på stränderna, och för tillfället estimerar man att det finns ungefär 30 stycken kvar. 

Uppdateringarna har berört  andra ämnen än denna oroliga siffran, nu har det bestämts att man ska rädda de sista vaquitas och därmed har USA skickat sin Navy delfiner och de ska hjälpa med att spåra upp de sista vaquitas. Detta betyder att man kommer att förflytta dem från sitt naturliga habitat till ett konstgjort. 

Detta betyder att vi kan förlänga artens existens, men slutligen så kommer de att växa upp i konstgjort habitat och därmed påverkas de av deras nya miljö vilket i sig själv ändrar på deras beteende, vilket kan frågesättas. Det finns tillräckligt mycket bevis på hur djurens beteende ändrar när de måste leva i ett habitat som är konstgjorda, ett bra exempel är Tilikum (kolla Blackfish). Det som man vet är att, speciellt när det gäller havsdjur, påverkar fångenskap deras psyke och fysiska hälsa rejält. När det gäller späckhuggare så är det helt klart, de kan simma upp till 80-100 km per dag, så ni kan tänka er hur stor skillnad det är när de måste förflytta sig. 

Det som gör detta till ett otroligt kontroverisellt ämne för mig är att jag vet inte vad är bättre. Låta vaquitas vara i deras naturliga habitat och riskera utrotas eller att flytta dem till ett konstgjort habitat var de kommer att utsättas för incest och avtrubbas tack vare den icke-stimulerande miljön. Idylliskt skulle det vara om allt fiske skulle stoppa inom deras naturliga habitat, men det är så svårt att kontrollera och godkännas, vilket gör att det inte känns som om det är ett berkligt mål. 

Det är alltid så deprimerande när jag får höra om arter som amn ser framför sig hur de utrotas. 

källa

11.10.2017 kl. 08:48

Ronja, 23

Religionsvetenskap, ÅA

Åbo

Wannabe Nature Child

Disney in my heart

Ocean in my soul

Tattoos on my skin

A voice that can't sing, but is heard

Wolf, orca, thunderbird

Read this blog, 

maybe we'll meet in the fog

@rakentajantytar